hej 2012

tycker det klingar fint i mina öron. Tvåtusentolv. hej och välkommen 2012!

Kl är 0758 när jag rullar från startstationen. Konduktören hälsar att alla som inte har skridskor på sig ska ta det lugnt på perrongen vid byte.
Jag förstår honom. Paret bredvid mig förstår. Jag tror alla förstår och drar lite på smilbanden. För det är så man gör. Man nickar med huvudet till närmsta person med ögonkontakt, blinkar lite och drar på smilbanden. Sen har man förstått. Och händer det tidigt på morgonen så får man säkert en bra dag. För det är så man gör. När man förstår.

Solen har ännu inte gått upp. Den ligger tyst och stilla bakom bergen och väntar på tiden. På att tiden ska bli rätt. Rätt med dagens siffror i tidningen. När den bör gå upp. 
Konduktören påminner om halkrisken på ny plattform.
Som att den ställt klockan och går upp en speciell tid. Eller är som tåget och måste passa tider. Måste. Passa. Tiden.

Konduktören hälsar att vi nu har närmat oss tropiken och den värsta halkan är över.
Även här tar snön slut och syns bara i stora högar bredvid vägarna.
Jag är framkommen igen till Göteborg just nu i skrivande stund. Utanför fönstret viner det i luften och slår i plåtar långt bort. En ny storm igen.
Det är väl tiden, igen. Som gör så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0